Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Kråkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 SNAPSHOTS
Då det led mot kvällen samma dag kom
den förgifne fågelhandlaren tillbaka. I hallen
fann han husets herre och hans vackra jakt-
kamrat, som nu bar en utsökt middagsklänning.
De voro lika upptagna af hvarandra som fru
Claire på morgonen af sina egna tankar, och
bägge sprutto häftigt till, då mannen med en
hård smäll lade sina tvåkronor på bordet fram-
för dem. Han hade en oklar förnimmelse af,
att han eller någon annan utfört samma rörelse
förut, och att han blott följde ett förut gifvet
formulär, då han sade:
— Tag igen pengarna! Jag vill ingenting
ha för att jag varit med om ett fördömdt fult
streck. Jag skulle ge dubbelt igen, om jag
inte låtit betala mig för att gå och bjuda ut
patrons gamla kråkor åt frun, stackarn.
Han hade hela tiden varit blek under sol-
brännan, men han öfverfölls af en skakning,
då brukspatronen svarade:
— Hvad rör det mig? Den sahen får ni
Mara med er själf bäst ni han.
Ty nu visste mannen, hvarför hela scenen
föreföll honom så besynnerligt bekant.
Brukspatronen bemärkte med förvåning
mannens sinnesrörelse.
— Hvarför ser ni så hängfärdig ut öfver
ett litet skämt? Ah, nu förstår jagl Ni har
träffat frun, och hon har läst lagen för er?
— Ja, hon har läst lagen för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
