Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Blinda hönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
Blinda hönor.
D
et knackade. En helt ung flicka stack in
hufvudet genom dörren.
— Jag kommer in, antingen du vill eller ej.
— Är det Lotte? Då lönar det sig inte att
söka hindra dig.
— Nu tar jag af mig kappan, sade Lotte,
ty jag ämnar prata och ge mig god tid.
— Det behöfver du inte tala om för mig,
kära Lotte.
— Inga spetsigheter, Lily! Får jag se på
dig. Du ser ju riktigt kry ut, och fastrarna,
som förklarat, att du var så dålig. Dina kin-
der är alldeles röda och ögonen så glada och
glänsande. Vet du, du ser ut, som om någon
alldeles nyss hade kysst dig, någon, som du
höll rysligt mycket af.
— Hör på lilla fröken! Har man sett sig
i spegeln efter en sådan procedur, så man vet,
hur man tar sig ut, när »någon kysst en, som
man håller rysligt mycket af»! Lotte, du för-
skräcker mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
