Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Blinda hönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLINDA HÖNOR 147
der jag får samvetskval, när jag håller med
fastrarna mot bättre vetande. Tänkte därför
jag skulle tala om allt för dig och be dig inte
tycka illa vara–––-
— Vet Georg om den roll jag spelar i
historien? frågade fru Lily sakta.
— Georg, nej för all del, inte det ringaste.
Jag har inte vågat tala om för honom ens hvad
fastrarna tro och tycka. Han har en sådan
égard för dig, han skulle bli mycket missnöjd,
om han visste, att ditt namn på något sätt vore
inblandadt.
Å, det tror jag inte du behöfver vara
rädd för, trots den ointalade aktningen. Du
träffar honom väl i kväll? Hälsa honom då från
mig, att du talat om alltsamman för mig i
dag och glöm inte att säga, att jag fann det. ..
vara . .. den... lustigaste . .. historia . ..
— Men Lily, hur kunde du? I tusen bitar,
den vackra skålen 1 Och alla karamellerna på
mattan. Vänta litet, ligg stilla så, skall jag . . .
Gud i himmelen, Lily — med ett skrik — du
är hvitare än dina kuddar, och dina ögon äro
grufliga . . . hvarför tar du mig så hårdt i armen?
du gör mig illa. Dö inte genast, säg något
först, nej, säg det inte, det är inte sant, det är
omöjligt att Georg ... du kan inte mena att . .
- Jo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
