Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hattnålarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HATTNÅLARNA 193
En herre reste från Petersburg till Cannes för
att träffa oss i några timmar och vände efter
att ha kysst min handske, som han trodde var
Stefanies. Det var väl rörande?
— Henrik är inte min bror för inte, han
lär inte nöja sig med handsken, sade målaren.
— Han blir väl tvungen, sade Eva med
hattnålarna i munnen. Tror du du Stefanie
tar en, som nyss visat — en annan den tyd-
ligaste uppmärksamhet? Om du gjort din kur
för Stefanie, tror du jag velat se åt dig sedan?
— Nej, det tror jag visst inte, sade målaren
med öfvertygelse och slog igen skissboken. Seså,
ja, nu är jag färdig och de där ute i tamburen
också, hoppas jag.
— Bägge automobilerna står där ute än
och väntar, sade Eva vid fönstret
— Hvad var det jag sa’, frågade målaren
triumferande.
— A, du pratar!
Eva ryckte upp tamburdörren i en fart,
som konstrasterade skarpt med den försiktighet,
hvarmed hon stängde den.
— Bengt Bengtsson, sade hon med en
blandning af besvikenhet, häpnad och belåten-
het, o, Bengt Bengtsson, så löjligt, hon och jag
bli ju svägerskor!
13. — Weigner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
