Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppfostringsanstalten Sonnenberg af G. Rundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äger en stor lustresa rum med hela anstalten på en hel eller t. o. m.
två dagar. Erfarenheten har visat, att dessa excursioner hafva ett på
gossarne särdeles välgörande inflytande. Skördefäst firas årligen,
hvarvid äfven lämnas gossarne en redogörelse för gårdens afkastning —
en god idé! Förnämsta glädjen på året beredes dock gossarna genom
julhögtiden, hvilken liksom hos oss firas med särskild ståt och med
frikostiga bidrag från vänner och gynnare.
Gossarnes näring är enkel, sund och riklig. De få fyra måltider,
om sommaren, då man går tidigare upp, t. o. m. fem dagligen. Kaffe
med bröd ges hvarje e. m. till “vesper“-mål och dessutom hvarje
söndagsmorgon. Ärter och bönor — “den fattiges kött“, som man
säger i Schweiz, användes mycket. Under höbergningen och annat
sådant arbete få gossarne ett extra glas fruktvin (“most“) med bröd
om eftermiddagen. Man anser det för ett bland uppfostringsmedlen,
äfven moraliskt taget, att man ger sina skyddslingar duktigt med mat.
Angående resultaten af den vid anstalten meddelade uppfostran
inhämtades, att ungefär en sjättedel af de sedan anstaltens begynnelse
regelmässigt utsläppta lärjungarna ånyo gått förlorade. Fem sjättedelar
hafva således vunnits för samhället, hvarvid dock bland dem finnes en
och annan svag karaktär, som med afseende på sin moralitet lämnat
åtskilligt öfrigt att önska. De flesta hafva dock varit till glädje för
sina uppfostrare. De göra gärna påhälsningar vid anstalten, och flere
af dem hafva vunnit en viss ställning i samhället.
En “Verein ausgetreterer Zöglinge“ är ock bildad och i verksamhet
samt ägare af en till öfver 1,000 fr. uppgående kassabehållning (1900).
Anstaltens ekonomi uppehålles genom årsafgifter för lärjungarne,
inkomsten af gårdsbruket, bidrag af intresserade kantonalstyrelser samt
årsbidrag och tillfälliga gåfvor af enskilda.
Det är ett vackert drag hos den schweziska allmänheten, att denna
anstalt, och många andra, kunnat så från början till slut upprättas och
existera hufvudsakligen på de frivilliga gåfvomas väg.
Hur schweizarne själfva tänka angående denna sak är så pass
intressant, att jag tillåter mig ett citat ur årsberättelsen för Sonnenberg
för året 1898—99. Efter att hafva omnämnt en under 1898 antagen
paragraf i förbundets gemensamma lagstiftning, som ger Edsförbundet
befogenhet att genom bidrag taga befattning med upprätthållandet af
anstalter till varnartiga barns uppfostran, fortsätter årsberättelsens författare:
“Här hafva vi något nytt i författningsväg, som utan tvifvel skall
komma till användning äfven med afseende på vår anstalt. Därmed
är dock icke sagt, att i stället för de ur privat, frivillig
kärleksverksamhet framgångna räddningsanstalterna skola för framtiden komma
statsinrättningar eller att staten genom reglementering och kontroll
skall ingripa försvagande och inskränkande på deras verksamhet. Staten
har blott rätt och plikt att understödja dem. Det välgörande inflytande
på våra allmännyttiga räddningsanstalter af frivillig, privat
kärleksverksamhet är af så eminent värde, att vi detförutan skulle lida betydlig
minskning i de goda följderna af vår verksamhet. Detta befordrande
och välgörande inflytande sträcker sig icke blott till anstalternas ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
