Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
dummast och fulast. Annars finns ju heller
inga nöjen i denna bygd. Det är lite "guds ord"
när det passar, en liter brännvin någon sällsynt
gång, drifternas tillfredsställelse i nöden och
unkenheten. För kvinnorna är i alla fall
sladd-ret det mest förtjusande. Det är som en brokig
schal eller ett grant lapptäcke att svepa om sig
mot kylan. Det hjälper dem att stå bi.
Den halwuxna ungdomen skickas runt om
kvällarna för att lyssna vid fönstren och kika in
genom de trasiga spjäljalusierna. Att "gå och
lyss", heter det. Ut ett tag, säger mödrarna till
ungarna — det kan vara roligt höra vad de har
för sig här och där. Och ungdomarna tycker,
att det är spännande.
Från alla håll, där det finns barn och ungdom,
är man ute och lyss. Ibland är flera flockar
ute samma kväll, men de undviker så mycket
som möjligt att stöta ihop.
De som är ute och lyss har alltid något att
berätta. När flocken kommer hem, blir den
ordentligt pumpad. Hur var det där — och där —
och där? Det blir andfådda, ivriga rapporter:
— Anton lovade Valan en ny schalett, om hon
kliade honom på ryggen var kväll, stora Anna
klädde av lilla Anna, Sven Nilssons hade gått
4—Barndomstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
