Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
nen, han måste skynda sig hem, medan han hittar.
Det kanske är skogsnuvan ändå.
Finast är det ju om våren och den tidiga
sommaren. När lärkan kommer, då är det utetid.
Hon står och drillar högt över det vårsmutsiga
landskapet. Hon sjunger till det han själv
känner i bröstet, hej jubeli! Men hon är mycket
lättare än han, träskolassen. Ibland får han
också ont i magen av vårluften, sugande
kväljningar och vatten i munnen, som smakar som blöt
potatis. Det är "vattentispan", säger de.
När han kommer ut så där tidigt på våren,
är det ingen tvekan om vart han först och främst
skall ta vägen. För där nere i "soget" — ett
sid-länt hörn med sten och buskar — där växer det
"blåvirror", det vill säga blåsippor. De är
detsamma som våren själv. Till att börja med vill
folk inte tro på våren. Vänta till i maj månad,
säger mor. Och hon berättar hemska sagor om
snöstormar i april och frost ända bortåt
midsommar. Men när han kommer in med de första
blåsipporna, får hon ju ge sig på sätt och vis.
För det finns inga blommor, när det är vinter.
Blåsipporna har blänkt för hans ögon hela
efter-vintern — så blått, så blått bakom ögonlocken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
