Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
lämnat sig helt åt Jesus, han är frälst, han hör
till en krigshär, som kämpar för Jesus. Som
kämpar under hån och spott från världens barn,
men som inte kan slås ner, därför att den druckit
av blodet.
Hans ansikte har nu fått ett sådant uttryck,
som alla har, de som särskilt har med Jesus
att göra. Ivar känner igen detta. De blir bleka,
talar sakta, blir lite skälvande i röst och
hållning. De törs inte skratta högt, inte skämta. De
är så där som andar, nästan. Så har han sett
predikanter vara och så är mor tidvis och
stundvis. Det blir tungt och tyst, inte så som barn
vill ha det.
Åke och modern talar stilla och allvarsamt
med varandra. Åke är alltid så ivrig av sig och
så är han också nu fast på ett annat sätt än
vanligt. Nu är det en helig iver. Modern säger,
att det är skönt och gott, Åke, att du lämnat dig
åt frälsaren och bett honom om nåd’ och hjälp.
(Hon, liksom de andra kvinnorna där omkring,
använder sällan namnet Jesus, utan kringgår det
så mycket hon kan.) Och Åke säger, att i
sällskap med Jesus är man stark och ingen kan skada
en då. Dom som tillhör frälsningsarmén, säger
han, får lida mycken smälek för Jesu skull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
