Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
sagorna om. Hon pratar med gummorna och
skrattar till ett litet kort, klingande skratt, ett
fint skratt. Ivar ser sig förstulet om efter
rottingar och skambänkar men finner inget särskilt.
Så går hans mor fram till henne — lärarinnan
nickar lite förnämt vänligt och modern skrattar
brunt och hjärtligt och pratar på. Lärarinnan
ser i en stor blå bok på katedern och granskar
pojken lite grand. Småskrattar och blir
allvarlig igen. Kallar ni honom Ivar? frågar hon.
Ja, säger modern — inte Gustav, Ivar kallar vi
honom. Måtro, han har nog varit rädd i dag,
tänker jag. — Har du varit rädd, Ivar, säger hon
förvånad och skrattar till. Men vi blir nog goda
vänner? Ja, säger Ivar med hög röst. — Tror
du det blir roligt gå i skolan? — Ja, säger Ivar.
Jadå, det blir det, förklarar lärarinnan i
bestämd ton. Så vänder hon sig till modern igen
och frågar om han kan läsa och Karin säger:
jaa men, tror jag det, han har läst rent länge,
han. Och han kan det och det, jamen–-
det är inte många vid hans år... Jaså, du är
så duktig, avbryter lärarinnan lite misstänksamt.
Ja, så ska vi träffas till hösten. Det blir den
tolfte då, säger hon till Karin — tolfte augusti.
Och så niger Karin djupt för fröken och Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
