Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Den nödtorftiga spisen var olika efter
omständigheter och förmögenhetsförhållanden. Ivar
tänkte inte stort mer än de andra på innebörden
i detta: att han skulle njuta sina svarta
margarinsmörgåsar måttligt. Och till Guds namns pris.
Han tog dem och gick ut någonstans för sig själv.
Särskilt de dagar, när han ingenting hade på
brödet, gömde han sig undan.
Bland kamraterna fann han ingen, som han
tyckte särskilt om. Han gick mest för sig själv,
medan de andra rotade ihop sig kring allting.
Till och med på avträdet satt de i långa rader
och det syntes som om de alldeles särskilt
trivdes där. Ivar kunde därför aldrig gå dit.
Sjas-kigt och otäckt var där också. Han fick vänja
sig att klara sig tills han kom hem. Det gick.
Han fick förstoppning av det, så att han klarade
ut det bättre.
Nej, småskolan hade inte mycket av glädje att
ge. Det var en grå och famlande tid. Han ville
vara hemma och vara för sig själv så mycket han
kunde få. Jämförd med skoldagen, var dagen
hemma fyllig och skön.
Var han lite grand sjuk på morgonen var det
bara bra. Han tog det som en vink om, att han
kunde stanna hemma. Han kände efter och kra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
