Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
i Himmelen. I himmelen, ja. Men till
himmelen hade han ingen riktig längtan. Det var kallt
och blankt — guld och strängaspel. Inget "fritt",
ingen riktig lek, ett förfärligt heligt "måste", en
väldig, evinnerlig söndagsskola. Han var ett
barn, han längtade ej till detta.
På jorden ville han vara, dess härlighet vill
han ha — blomningstid, barfotatid — tusen
lustiga vägar finns att följa långt, långt ut. Han
vill bara knuffa bort det som stänger, det
verkliga — han vill flytta ut horisonterna i vida
fältet. Han känner och halvtänker med
halvbegrip-na ord till hjälp. Han minns skogsnuvan som
han hörde förr ... hon går över backarna i
daggvåta blommor, mörk, skrattar som guld–-
sova — han glider in i halvsömn med handen fast
i sängkanten. Bertil kastar sig oroligt av och an
och mumlar missnöjt i sömnen. Jävla unge,
kvider han, sov med dej...
I midsommarveckan skall han plocka mycket
blommor; mor skall på lövmarknad i stån och
han skall följa med. Nu får han gå rätt mycket
ensam, eftersom Bertil mest följer far på hans
arbeten. Han utsträcker sina vandringar långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
