Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134.
skönt mot hans bröst på hemvägen och det är
den enda bok han vet, som är rolig att läsa.
Men det är förbjudet att ta den utan lov. Och
blygheten hindrar honom från att be. Det är
långt upp till lärarinnan och hans röst låter
fånig, om han skall säga något särskilt. Han
är rädd att hon skall börja tala med honom —
fast han också önskar det–-att hon på
något sätt skall tränga in i den värld som är
hans och som hon inget vet om alls. Det är
feghet och stolthet på samma gång.
Ja, en gång har han också stulit — begått en
riktig stöld. Av egen drift och fullt medvetande.
Och det är en bok som han stulit från
järnvägen. En gång när han åkte på tåget fann han
i varje kupé en tjock gul bok upphängd på en
krok. I boken var kartor och allt möjligt, där
stod att läsa om varje plats där järnvägen drog
fram. Under tågresan slukade han allt vad han
kunde ur den, det var som om han alltid
önskat, att det fanns just en sådan bok. Med sorg
i hjärtat hängde han den tillbaka på kroken.
Sedan fick han inte boken ur tankarna. Vad
gjorde det, om han tog den? Det var sällan
någon läste i den och det hängde en i var kupé.
Han kom att tänka på att sista tåget på kvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
