Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135.
blev kvar i Åby och med det var det sällan något
folk — en eller ett par högst. Så sprang han
ner en kväll och ställde sig att vänta. Det var
nästan mörkt, när tåget kom in. Vagnarna var
som vanligt nästan tomma. Så fort tåget stannat
hoppade han upp, slet till sig en bok, smet den
under blusen och hoppade av. Ingen märkte väl
något? På plattformen mötte han konduktören
— han anade ingenting. När han kommit ett
stycke tog han fram boken och försökte se på
den. Han kände både glädje och olust vid att
se den. "Tillhör Östra Blekinge Järnväg — Får
ej medtagas", stod det med stora röda bokstäver
på pärmen.
När han kom hem, rev han bort järnvägens
stämpel och gömde boken under ett par stenar;
dagen efter tog han in den i skräpkammaren
och lade den under en lumphög, som han visste
alt ingen brukade riva i. Men han hade ingen
riktig glädje av den. Han vågade knappt
använda den. Om någon kom och fick se den,
var han förlorad. Den var stulen och han kände
jämt hur den låg tungt mot hans bröst som den
gjorde första kvällen, när han sprang hem med
den. För att plåga sig började han fantisera
om att anmäla sig. Det gav en vällustig känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
