- Project Runeberg -  Barndomstid /
194

(1936) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194.

inte har använts på inånga år. Där inne går
han ibland och tittar på gravvårdarna och tänker
på de döda — tänker långa, glidande, nästan
mogna tankar. Där slår ännu gamla vårdar inom
järngaller, familjegravar med märkvärdiga
gamla namn och där är små vårdar av sten med bara
ett förnamn och ett par årtal, vårdar över barn
som levat för länge sedan och aldrig blivit stora.
Kropparna är multnade sedan hundra år, men
själarna — ja, de lever nog? Han tänker om
dessa döda barn, att de var mycket vackra och
fina och att de tänkte mycket, och han kan stå
där och liksom få fram änglagestalter i
vinterdimman, som en ring av små änglar som sluter
sig kring honom, där han står och tänker. Hans
fantasi vill så gärna bli känslosam; han njuter av
att klä sig i ett skimmer av vacker känslosamhet.

I detta ligger mycket av hans liv, hans glädje.
Men för den skull behöver han vara ensam
mycket. Han är skygg för att möta jämnåriga. Då
och då passerar han någon pojkklunga, där man
pekar på honom och frågar, vad det är för en
kille. Ibland bemärker de hans lantlighet och
skriker: bonne, bonne! Han vet ju, att han inte
är så som andra. Han måste få vara ensam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 14 03:33:04 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jrbarndom/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free