Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209.
Eriks måleriaffär har gått klent och Åke och
Bertil har haft allt svårare att få ut sina
slantar. När de väntat pengar har de fått nöja sig
med skrävlande löften.
Åke har, sedan han lämnat frälsningen och
gått ut i synden, där Gulli stått redo till
försoning, flyttat tillbaka till henne och hennes
mamma. Bertil får en slant av Per Erik då och då,
men det räcker dåligt för Karin att hålla mat för.
Och tröttsamt är det alt ha skomakarna som skall
betala hyran.
De samlar ihop de gamla maskätna möblerna
igen och flyttar — denna gång till ett litet, litet
rum med köksvrå uppe på Björkholmen. Hyran
är här bara åtta kronor i månaden. Men hur
skall nu vintern gå igen? Det vete Gud i
himmelen, säger Karin.
Hon söker alla utvägar utom fattigvården, som
hon drar sig för att gå till. Hon är rädd för den
som folk är rädda för alt gå till doktorn — de vet
aldrig vad det leder till. Bättre då att hanka sig
fram och få vara alldeles i fred. Bara vi kan
få någon matsmula, så går det väl, menar hon.
Någon gång hjälper fru Andersson henne lite
till rätta. Hon föreslår skurningen i en av ka-
11—Ii a rn dorn 8 tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
