Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211.
Det bruna skrattet i hennes ögon vågar sig nästan
aldrig fram.
Skolan ligger strax nedanför
Björkholmsbac-ken vid varvsmuren. Ivar inställer sig där med
ångest i sinnet. Det är slut med hans
ensamhetstid, nu blir det annat. Han är skygg för de nya
skolförhållandena, för lärare och kamrater, mest
för de senare. Men när han börjat går det ju.
Han väntar att de skall skälla på honom för att
han är okänd och är från landet, men det är inte
farligt. Pojkarna är hyggliga, de behandlar
honom utan översitteri. Ett par av de närboende
kan han vara med och leka även på fritiden. De
lär honom att sparka boll och han finner till
sin förundran, att det går. Han tycker bättre
om barnen här än hemma på landet. De är också
snyggare, bättre klädda.
Det finns bara pojkar i klassen hos magister
Ahlenius, där Ivar går. Det känns stelare här
än hos fröken Ellida i Åby. Läraren är en
sträng herre, jämn, lugn och obeveklig. Han
brusar aldrig upp, gör aldrig något överilat.
Varje förseelse bestraffas utan prutmån och
nästan utan avseende till person. Han inlåter sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
