Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254.
Mycket mer än skolan lockar naturen honom.
Mest känner han det på våren, när den håller
på att glida över i sommar. Han går tidigt upp,
fåglarna sjunger, neråt Säverumshållet står det
som gröna skyar; de hemliga stigarna, de
oupptäckta blomsterställena lockar.
Han kan inte gå till skolan, han vill inte
förhöras i katekesen — som nog är lögn till det
mesta — han vill inte räkna, han skall ju bli
diktare. Han vill inte sitta hela dagen och se
dumma, fula ansikten.
Han tar sina smörgåsar och går. Men han
går över backarna mot Säverum, letar sig in i
skrymslena och klättrar över gryten kring
Högaberg. Han ser hägg blomma där nere, det har
han aldrig sett förr. Den är daggig, doftar
sövande, och näktergalen sitter och sjunger mitt i
solen. Där är gläntor — det växer vårlök,
gullvivor och allt möjligt. Röda orkidéer, som han
inte rätt vet namn på, men som folk kallar
natt-syréner. Naturen, å vad den är härlig. Vad
alla stigar är härliga, vad de lockar. Nog finns
det någon slags gud, tänker han.
Han går där: än sakta, än ivrigt — letar sig
ner mot de vida grönskande ådälderna. Ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
