Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordin här redan hunnit glömma hvad han i början af
sitt arbete (I, 53) alldeles riktigt omnämnt, att
nämligen landskapen söder om Finska viken under sin
förening med Sverige ej egde representationsrätt vid de
svenska riksdagarne. De baltiska provinserna voro
aldrig en med det egentliga Sverige i statsrättsligt
hänseende lika berättigad del af det svenska riket. De
voro ett svenskt lydland, som styrdes icke enligt den
svenska författningens stadganden utan efter de
svenska konungarnes godtfinnande, hvilket endast i ringa
mån var kringskuret af de privilegier, vissa vid
eröfringen stadfästa „kapitulationer", särskildt för
provinsernas adel, innehöllo. Hvarken detta stånd eller
andra Östersjöprovinsernas inbyggare voro delaktiga i
det svenska folkets politiska rättigheter. Lika litet
som de hade säte eller stämma vid de svenska
riksdagarne, kunde de bekläda de embeten, hvilka i lagarne
voro infödde svenske män förbehållne. Att uti något
enskildt fall genom s. k. specialprivilegier undantag
gjordes, upphäfver icke regeln.
I alla dessa hänseenden var Finlands förhållande
till Sverige fullkomligen annat. Under medeltiden, då
Sverige var ett valrike, voro finnarne enligt
uttrycklig lag berättigade att i konungavalet deltaga, och
äfven senare voro de finska ständerna representerade
vid de riksdagar i Sverige, der af en eller annan
anledning någon ändring i tronföljden vidtogs. Lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
