Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen baserade på tre principer: 1:o att landet
styres af en konung, som är underkastad lagarne; 2:o
att alla medborgare utan undantag äro fria likasom
äfven skyddade såväl till lif som egendom, och 3:o att
nationen genom sina representanter eger rätt att
bestämma sin konstitution, stifta sina lagar och fastställa
skatterna inom landet[1]."
„Konungen eger rätt att utnämna till alla tjenster;
de platser, till hvilka en viss grad af förtroende
erfordras och hvilka äro af betydenhet, stå till hans
omedelbara förfogande, hvarjemte han har makt att utan
formaliteter från dem afsätta alla, hvilka brista i sina
skyldigheter och derigenom förverkat det till dem hysta
förtroende. Vid alla andra tjenster föreslås tre de
skickligaste personer, bland hvilka konungen utväljer en och
förser honom med sin fullmakt; dessa tjenstemän kunna
icke ställas till ansvar annorlunda än efter formlig
ransakning och dom. Vidare förfogar konungen öfver
statens inkomster och fastställer lönerna vid hvarje tjenst,
likasom äfven vissa afgifter d. v. s. postportot,
stämpelpappersafgiften o. s. v., men alla andra skatter bero,
såsom ofvan är nämndt, af ständerna, hvilka endast
konungen har rätt att sammankalla till riksdag. Här
förelägger han för dem de ämnen, angående hvilka han
önskar erhålla deras utlåtande och utöfver hvilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
