- Project Runeberg -  Finlands förening med ryska riket /
152

(1890) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egna medlemmar, vore den, att ständernas bifall
sålunda blefve så mycket säkrare (par là son
consentement en sera plus sûr)? Det är emellertid så, att en
undersökning efter denna metod icke leder till resultat.
„Utlåtande“, avis, var ett uttryck, som under Gustaf III
allmänt användes om ständernas skrifvelser till Hans
Majestät, oafsedt, huruvida monarken grundlagsenligt
var berättigad att ensam afgöra ärendet eller icke.[1]
Det bör således ej uppväcka förvåning, att samma
uttryck vid Borgå landtdag finnes användt angående
ständernas samtliga svar på Hans Majestäts propositioner,
och för frågan, hvilken kraft och verkan svaren
rättsligt egde, är benämningen af alldeles ingen betydelse.
Hans Majestät hade bekräftat Finlands grundlagar: häraf
framgår såsom en nödvändig följd, att den rättsliga
karakteren af ständernas uttalande i hvarje enskildt fall


[1] Såsom ett särdeles upplysande exempel citera vi § 3 i 1786 års
riksdagsbeslut: «Vid öfvervägande af hvad 40, 41, 42, 43 och 57 §§ i
regeringsformen stadga, och då 1617 års riksdagsordning ej blifvit antagen
till efterrättelse i de delar, hvaruti den genom regeringsformen ändrad är,
hafva vi enhälligt stannat i den tanke: att uti de ärender, hvaruti Riksens
Ständers utlåtande, likmätigt nyssanförde ställen i grundlagen, eger rum,
utom i privilegii och bevillningsmål, derom särskildt stadgande i samma
lag igenfinnes, fordras tre stånds sammanstämmande pluralitet för att
utgöra Riksens Ständers röst; men åter när två stanna emot två, att saken
förfaller och förblifver i samma skick den förut varit». Att detta stadgande
verkligen afsåg frågor, i hvilka ständerna voro med monarken lika
berättigade, framgår tydligen redan ur den första af här citerade paragrafer,
§ 40 R. F. 1772, hvilken lyder: »Ej må Konunger någon ny Lag utan
Ständernas vetskap och Samtycke göra, eller någon gammal afskaffa».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrdfinland/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free