Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noveller, skisser, fragment - Vid byvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärer och om boskapsskötsel så där i allmänhet. Han
försöker tala om detta med en viss säkerhet, med kläm och
allvar. Han har hört talas om det och det och använder det nu
för att inte verka alltför tafatt. Och han känner att han i
viss mån lyckas dupera gubbarna, de göra en invändning då
och då men i det mesta hålla de med. Den där Hammar, tänka
de, begriper nog en hel del, fast han ingenting själv gör. Men
själv vet Hammar mycket väl att han inte begriper något
vidare av alla dessa detaljer, som för hans medmänniskor här
utgöra livet. Och det retar honom just nu. Under
uppväxtåren drömde han om att bli en man som det talades om i det
offentliga, en som kunde göra en insats i tiden för
människorna. Han blev poet, författare.–-En av gummorna
tar upp kaffebönor ur kjortelsäcken och tuggar på dem (hon
äter alltid kaffebönor), men Hammar tuggar på ett par ord
av Karlfeldt: en drömmare, icke en man. Just nu skulle han
känna det som den största ära att kunna köra en häst eller
föra ett ålljuster.
De samla sig allesamman där, gubbar och gummor och
ungdomar. Fabian Gren, som är född i skärgården, fast han
hör till dem, som aldrig dra upp en fisk ur sjön, berättar
med oefterhärmlig sävlighet och omständlighet hur det gick
till där ute förr i världen, om hur man tände villoeldar för
fartyg, plundrade skeppsbrutna och allt sådant sattyg, som
gjort en del av öfolket välbärgat än i dag. Och som i en
burlesk roman blandar han in en hel del svinaktigheter, medan
försommarhimlen rodnar lätt borta över sjön. Kvinnfolken
låtsa sig generade, gubbarna grina och Hammar skrattar så
där halväkta — han har redan hört Fabians historier flera
gånger. Eller är han kanske för fin för sådana här folkligt
mustiga saker? Fabian plirar menande mot Hammar och
•122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
