- Project Runeberg -  Poesi och prosa : efterlämnat /
236

(1944) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa ämnen - Religionens innersta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en aning av andakt inför de gåt fyllda tingen, den förste som
undrade ur hjärtat och log ur hjärtat mot livet — det var
den första religiösa människan. Förståndets eller viljans
pretention på en gud är ännu icke religion, icke ens "hjärtats
bävan" är ännu religion. Religion är något positivt. Det
"språng" över klyftan från världslig begrundan till religiös
tro, som de stora religiösa tala om är hjärtats uppvaknande
i kärleken — kärleken till tillvaron, till gåtorna, till Gud.
Den som i denna mening älskar, han har Gud, ty Gud är
kärlek. Vad detta innebär varken kan eller behöver närmare
förklaras, ty den som icke älskat skall aldrig av någon än
så omsorgsfull "förklaring" kunna nå till insikt om vad
kärlek är. "Det finns ingen Förnuftets lära, som tål vid att
förkunnas av förståndet." Vad jag ville ha sagt är detta,
att det verkliga och eviga i religionen alls icke ligger i
lärosatserna, ty dessa äro aldrig annat än dunkla uttryck och
bilder, och ju djupare en människa försänker sig i det
religiösa, desto oväsentligare och onödigare skola lärosatserna
förefalla henne. Den djupt religiösa upphör att pretendera
på den eviga saligheten, det eviga får en ny betydelse för
honom, han äger evighet. De som tvista om lärosatser tala
om världsliga — det vill säga tidliga — ting. Lärorna
upplösas men religionen lever evigt. Och är det inte detta Paulus
menar i sin djupa hymn till kärleken?

"Kärleken upphör aldrig, men profetiorna de skola
försvinna, talandet med tungor, det skall taga slut, kunskapen
den skall försvinna.

Ty vi förstå endels och profetera endels.

Men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det
försvinna som är endels.

’236

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrpoesi/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free