Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Svensk litteratur efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträdde som det betydelsefullaste inslaget. "Den unga
svenska lyriken har", heter det, "nått sin förnyelse i kontakt
med de stora livsfrågorna, de kosmiska perspektiven. Den
kan icke uppvisa så geniala namn som nittiotalet, men den
vill på ett helt annat sätt vara livsförklaring och idédikt."
"Det väsentligaste är", heter det vidare, "att förklara
tillvaron för människorna." "Den unga lyriken i Sverige är i
första hand idédikt — detta innebär en ganska radikal
förskjutning i den allmänna inställningen — och kanske kan man
påstå, att dess viktigaste motiv är den nya gudstanken ?"
Medan åttiotalisterna voro avgjort socialt inställda, har den nya
dikten ett starkt metafysiskt intresse, vill tränga ned till själva
livsgrunden, söker, som Stolpe framhåller, en förnyelse av
kulturens teoretiska grundvalar. Denna diktning är till stor
del — skenbart — starkt individualistisk men i själva verket
djupt allmänmänsklig.
Om den etiskt-religiösa inställningen är betecknande för
den "nya" litteraturen, finns det ju dock skilda nyanser,
skilda temperament, skilda linjer.
En kort period var — innan den unga diktningen vunnit
samling och stadga — den s. k. vildmarksdiktningen på
modet; att "skriva vildmark" var ett gouterat nöje för en hel
del unga skalder, man gjorde romaner om skogsmän och
löskekarlar och prisade fjällen och ödevidderna i gungande
ballader. Gösta Berling, Jägar Malm och Sago-Gunnel gingo
igen och uppträdde gång på gång, nödtorftigt
omkostyme-rade. Storgårdsskalden och Karlfeldt utövade också
inflytande. Med Adolf Johanssons uppstyltade och intetsägande
roman "De röda huvudena" (utgiven 1917 och såld i bortåt
tjugotusen ex.) kulminerade publikintresset för detta slags
’282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
