Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturkritik, bildningsfrågor - Det konventionellt litterära — en tom fras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganska obegriplig. Det finns fruktansvärt tråkiga "klassiker’’,
torra från början, även 0111 de en gång speglat ett tidevarv
eller en tidsriktning; de kunna för länge sedan vara
över-flyglade, övervuxna, ingen läser dem längre, men den som
nalkas dem gör det alltjämt endast i högtidsdräkt och under
djupa bugningar. "Han hör till våra klassiker". Men den
levande diktningen i sin egen tid ägnar man på sin höjd en
axelryckning. Mycket av det, som man finner så märkligt hos
"våra klassiker" skulle, om det framträdde i vår tid, göras
till föremål för hån och åtlöje.
Varje skolbarn vet t. ex., att vi ägt en stor skald vid namn
Johan Henrik Kellgren. Jag tar av mig hatten för detta
namn, ty den som bar det var en kulturpersonlighet i sin tid.
Men det är knappast annat än inbillning och tomt
eftersägande att påstå honom vara en stor diktare. Han ansågs så
i sin tid, d. v. s. av det fåtal som då representerade
bildningen och den vittra smaken. Ännu en man som Tegnér tände
pampiga fyrverkerier till hans ära, för att mörkret kring
nyromantikerna, bland vilka dock funnos stora och ännu
betydelsefulla personligheter, skulle framträda så mycket
tjockare. Men det gustavianska tidevarvet har flytt och måste
betecknas som ett av de kulturellt ytligaste och minst
nationella; det närmast följande skedets litteraturpolitiska fejder
ha också endast historiskt intresse. Vi läsa nu "Dumboms
leverne", "Man äger ej snille" o. s. v. och finna dessa bitar
ganska kvicka och trevliga; det är fyndiga verskåserier men
de ha föga med verklig diktkonst att göra. Men de män, mot
vilka de riktades — Svedenborg, Thorild — äro alltjämt
verkliga andliga krafter. Och de litterära stormännen under
det gustavianska tidevarvet voro icke hovmännen Kellgren
’320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
