- Project Runeberg -  Poesi och prosa : efterlämnat /
416

(1944) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personligheter - Rabindranath Tagore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sång att den "liar avlagt sina prydnader", "smycken skulle
störa vår förening, de skulle komma mellan dig och mig och
deras rassel skulle dränka dina viskningar."

Måhända är Tagores dikter efter indisk måttstock ovanligt
enkla och föga utsmyckade — för oss förefalla de i varje fall
ofta alltför överlastade av skönhetsord. Det indiska
sagolandets tunga sövande dofter genomströmma denna poesi och ge
den ofta en sötaktig smak, som för oss, som mera lärt oss
älska det friska, sältiga, till slut kan kännas kväljande. Likväl
är det däri så mycken barnslig skönhetsentusiasm, så mycket
av allvar och höghet, att man icke kan undgå att betagas.

Tagore är en djupt religiös man, ehuru icke någon asket.
D. v. s. icke mera asket än han som sann konstnär måste
vara. Såsom sådan föraktar han naturligtvis den grova, fadda
begärligheten, men han är på samma gång en prisare och
förkunnare av det jordiska. Han kallar jordelivet för en
underbar fest, men det är icke blott en fest, utan på samma gång
en skola. Han ser "anden i marken", allt blir för hans rena
öga något oändligt underbart. Vart och ett av dessa under
— blommorna, träden, vindsuset, fågelsången — uppfattar
han såsom "Guds" ord till människan, och genom dessa
kommer han i förvissning om och i gemenskap med Gud. Livet
är döds förberedelse — för Tagore icke en beredelse till
förintelsen, utan — grovt uttryckt — till en examen. Livets mål
blir att kunna möta döden så, som man möter den gryende
solen en härlig högtidlig vårmorgon:

"Jag har fått mitt avsked. Bjud mig farväl, bröder. Inför
er alla bugar jag och går.

Nu giver jag tillbaka nycklarna till min dörr och uppgiver
all rätt till mitt hus. Jag ber blott om några sista vänliga ord
från eder.

’416

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrpoesi/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free