Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu låg till sängs och hade barnet vid sitt bröst, vände hon
sig till mannen, som satt på sängkanten, och bad om hans
hjälp att få barnet bärgat. Aftondagern flöt in genom det
lilla fönstret och speglade sig i hennes blick, som stod full
av glädje och fruktan.
— Med detta barnet får det inte gå som med de andra,
Jakob, sade hon. Denna lilla får inte dö för oss, jag står
inte ut med att följa fler till graven. Lova mig nu detta...
Mannen slog ned ögonen och satt tyst en stund.
— Ha nu inte sådana tankar, sade han. Jag råder ju
inte över liv och död, men nog skall jag göra mitt, det vet
du väl.
— Men kommer du inte ihåg, att när vi flyttade in här,
så lovade du, att nästa midsommar skulle vi ha takåsen rest
på den nya stugan. Men ännu är inte grunden lagd ens.
Och du vet hur clet är här om vintrarna, du vet hur det var
den vintern, vi liade den siste lille. Och hur jag har arbetat
och slitit år efter år...
— Jag har väl inte sagt annat, än att du har arbetat.
— Det har du.
— Ja, det har varit i fyllan då. Och för djävulen, jag
har väl arbetat jag med och haft mitt att tänka på. Man
kan inte allt det man vill. Iiade jag haft arbete året om,
skulle huset varit byggt för länge sen ... Men det lovar jag
— 23 —
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
