Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han slöt ögonen och lyssnade till sorlet av
människoströmmen, som drog förbi honom. Den tanken slog honom
— han hade aldrig tänkt den förr på samma sätt — att alla
människor äro ensamma. Var och en har något, som inte
den andre har, och alla äro de hetsade, jagade. "Som får
utan herde".
Strömmen steg och sjönk — och steg på nytt. Han hörde
fötter, som trippade lätt och glatt, andra kommo tungt och
dovt — en del togo ut stegen säkert och fast, andra
smygande och osäkert.
Tramp, tramp, tramp. Människorna gingo. Vart skulle
de hän alla?
Till graven skulle de. De buro sin ensamhet till graven.
Och vad de hade bråttom!
Han blev så varm för människorna, han tyckte, att de
voro så beklagansvärda. Han älskade dem alla, han hatade
ingen. Han satt och önskade, att någon plötsligt ville slå
sig ned bredvid honom i mörkret, tala ut, bikta sig, det skulle
vara så skönt att höra en förtrolig stämma.
Men det kom ingen.
Slutligen reste han sig upp och gick hän till sin bostad.
Men hans gång hade icke den nervösa snabbhet, som den
brukade ha — han gick sömngångaraktigt mjukt och
glidande med huvudet sänkt och hjärtat fullt av ett tonande
vemod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
