Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vacker augustimorgon kom Sten med tåget norr ifrån
till den lilla kuststaden, där hans första ungdomsår förflutit.
Iian skulle hem för att återse sin gamla mor. Medan han
väntade på tåget, som skulle föra honom till hembyn, gick
han en stund omkring i staden för att se sig om. Han kände
igen ställena, där han arbetat och gick förbi den gamla
kåken, där han bott under sitt första läroår. Nere vid
hamnen låg havet ljust och blankt och där ute mellan de
skimrande fjärdarna lågo öarna vilande i ett blått töcken.
Här, i närheten av hamnen, låg också det huset, där Bertel
Sommar bodde. Det var Stens avsikt att söka upp sin gamle
vän, men nu, när han stod vid porten för att fråga efter
honom, greps han av sin gamla skygghet och vände om. Ofta,
vid tillfällen som detta, var det som om hans själ blivit stum
och bunden och de ord, som han i långa tider längtat att få
i säga, läto falska i hans mun. Nu kände han det så. Han
’ skulle inte kunna blotta sitt innersta och vara sig själv. Och
så vände han sig till ensamheten för att gömma sig och vänta.
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
