Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konvaljestället, här stodo spåtistlarna som förr och lovade
vackert väder. Och här i åkerkanten låg samma gamla häll,
som han en gång i barnsligt övermod sökt spränga genom att
knacka hål i den med en järnkil, vilken han hittat uppe i
stenbacken. Märkena syntes ännu lika tydligt, som då han nyss
uppgav det hopplösa arbetet med den.
Men stugan var bommad och låst — mor visste ju inte
av att han kom, hon var väl borta och arbetade. Han satte
sig under den stora aspen och njöt av lugnet och stillheten.
Hur många gånger hade han icke avundats dem, som hade
sina goda hem att minnas och komma till, hur ofta hade han
icke med bitter vällust försjunkit i sin egen rotlöshet i
världen. Nu tyckte han, att den där bitterheten till stor del
bottnade i bristande verklighetssinne. Även det fattiga och
tarvliga kan bli skönt i den rena och goda hågkomsten, ty det är
vårt eget förhållande till tingen, som ger dem dess värde.
Om jag ser till grunden, tänkte lian, vad skulle jag nu äga
mera, vad skulle jag erfara hjärtligare, ifall mitt hem vore
en gammal vacker gård med vördnadsvärda anor i
stället-för denna fallfärdiga koja och om jag själv komme som en
ung segrare med den vita mössan som triumf tecken.
Visserligen — jag skulle mottagas på ett annat sätt, jag skulle
känna den trygghet familjebanden skänka, allt skulle vara i
en annan stil, festligare och mera tillmöteskommande. Men
har min hemglädje inte samma stödjepunkter som herrgårds-
— i 193 —
ydndel. Den tränga /orten.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
