Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvidande–Herre, Herre förbarma dig . .. Men det var
ingen som svarade.
*
Veckorna gingo. Han tröttnade att spjärna emot, det kom
över honom ett slags lugn utan förebråelser eller
förhoppningar.
"Den som vill vinna sitt liv, han skall mista det" — det
ordet steg en dag upp i hans själ. Det var ljust omkring
det ordet och han låg halvt avsiktslöst och borrade sig in i
det. Han tänkte: jag har velat vinna mitt liv. Jag har
varit en pockande och självisk. Jag har varit för rädd om
mig och mitt, därför har jag uteslutits ur det evigas
gemenskap ... Hur led jag icke av, att jag var en främling för
mig själv och för människorna! Men nu vill jag tänka:
Ske din vilja, icke min. Behåll mig i det främlingsland, som
du anvisat mig! Omgärda mig, du Gud, med ditt galler!
Jag vill överlämna mig, på det att jag må varda fri, på det
att allt det, som lider och skriker inne i mig må fly undan
och tystna... Jag vill blott vara ett något, genom vilketv
Guden talar och verkar.
Han vaknade till i detta, han steg långsamt uppåt och
tomrummet började fyllas ut. Dagarna blevo längre, det
led mot våren. En dag kom hans hustru in med snödroppar
i handen, och han tyckte, att de voro vackra. Hon slog upp
— i 237 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:41:23 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jrporten/0241.html
