Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till kärleken och hatet (1917) - II - En ensam kvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ENSAM KVINNA.
Ensam ... ensam ... Det är någon spindel,
något djur som kväver tyst mitt hjärta.. .
Jag får inte kalla det för smärta,
men det är som marritt eller svindel.
Och min längtan som i själen bränner
piskar mig som strå i vindens dans,
det är något som av födsel fanns,
som blott jag i hela världen känner!
Ensam vid ett fönster ... ensam ... ensam ..
Giv en febrig panna till att smeka,
giv ett barn att sjunga visor veka,
giv ett rum, ett mål, en väg gemensam!
Men ... min flamma är min egen flamma
— inte födes människan till lek...
Tänk att livets gåtor fly för smek
och en liten mun som jollrar: »mamma...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>