Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till kärleken och hatet (1917) - II - Min gamla gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN GAMLA GÅRD.
Jag är en hemlös fattig fan som vandrar
i världen, sliten och i slitna skor.
Jag har ej fosterland och gud och himmel,
har blott i fjärranbygd en fattig mor.
Jag går och gapar galen efter stjärnor
och blodet brinner. Jag vill famna allt
— men minnes så att jag är barn av mörkret
och vandrar i en parias gestalt.
Men ofta när mitt hjärta skörast skälver
och sol har bränt och vägen varit hård
och skymning blånar dunkel över nejden,
jag står vid trappan till en gammal gård.
Jag hör en sång och unga fingrar ila
och slå tangenter på pianot lätt
— jag suger hungrigt tonerna och trycker
mig rädd och andlös emot väggen tätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
