Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vårstjärnor (1920) - Tidsdikter - Försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSONING.
I kväll är mitt hjärta gripet utav den vår
som skön, fast i sorg beslöjad, kring världen går.
Du pingstens eld, o sjunk ner i mitt unga bröst,
och låt min röst för en stund bli din egen röst!
Upp vill jag vandra till bergen och skåda ner
på världen och känna allt vad där nere sker.
Vart tanklöst glammande ljud, varje bittert skratt,
vart verop, var dolkstöt skall bränna min själ i natt.
Ja, jag vill lyfta din slöja och se, o vår,
vart dödskallegrin, vart ordlöst skriande sår.
Och högt vill jag ropa med ångestfull stämma ner,
o bröder, i lidande, blindhet och brott, till er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
