Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havets klockor (1923) - Dostojevski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOSTOJEVSKI.
Ur stort och gåtfullt fjärran talar till mig
din stora goda blick, o underbare —
din blick, där hela världen brunnit samman
med alla ljuvheter och alla plågor,
din blick, så eftersinnande och väldig
och dock så Kristusgod och blid och barnslig.
Vem bar ett tyngre kors än du, vem trängdes
så djupt i världens stinkande elände? —
på mycket länge ej ett invigt huvud
så rått i smutsen böjts, så förolämpats
av denna världens kärlekslösa knektar,
och kanske aldrig förr ett öga speglat
så mycken hjälplös jordisk sorg och ondska.
Och dock — när lindades en arm mer vänligt
och varmt kring korsets hårda trä? — vem samlat
så många sköna pärlor till den krona
varmed de härlige sitt kval bekröna?
I smärtan såg du in så djupt, så länge
att dina ögon ville allt förlåta,
och dina händer ville allt välsigna.
Den onda, sköna jorden har i sanning
du vattnat med din kärleks glädjetårar.
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
