- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
185

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilken fick namnet Fritiof efter hjälten i Tegnérs
sagodikt. Jakob tyckte om att läsa och älskade det yverborna,
ehuru han själv icke gjorde något yverboret — utom då
han var drucken. Pojken såg stark och duktig ut och
utvecklades fort, men fram emot våren blev han svårt
»förkyld» och dog efter en vecka. Sorgen grep båda
föräldrarna hårt, men band dem ej fastare samman —
hustrun satt hemma och grät och mannen sökte upp sina
dryckesbröder och sökte bedövning i deras sällskap.

Så gick tiden, och det dröjde tre år innan nästa barn
kom. Det var en flicka, hon föddes i maj, på
palmsöndagen, och blev kallad Rut. Kerstin omfattade från
början detta barn med varm kärlek, aldrig hade hon känt
en så stark lycka i moderskärleken som nu. Den lilla
var också så särskilt vacker redan som nyfödd — hennes
hud var ljus och len som äppelblommornas blad, håret
var svart och burrigt och dragen hade en fast och stilla
ljuvhet. En kväll då Kerstin ännu låg till sängs och hade
barnet vid sitt bröst, vände hon sig till mannen, som
satt på sängkanten, och bad om hans hjälp att få barnet
bärgat. Aftondagern flöt in genom det lilla fönstret och
speglade sig i hennes blick, som stod full av glädje och
fruktan.

— Med detta barnet får det inte gå som med de andra,
Jakob, sade hon. Denna lilla får inte dö för oss, jag står
inte ut med att följa fler till graven. Lova mig nu
detta...

Mannen slog ned ögonen och satt tyst en stund.

— Ha nu inte sådana tankar, sade han. Jag råder
ju inte över liv och död, men nog skall jag göra mitt, det
vet du väl.

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free