- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
248

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ländsk sång som inledning till föredraget. Alla reste
sig utom den lilla klungan vid dörren, som förblev
sittande. Efter sången började majoren sitt tal.

Det märktes, att situationen var något ovan för
honom. Han läste från papperet med ett monotont och
högtidligt allvar, som illa passade till hans utseende.
Säkert var denne herre en talangfull sällskapsbroder och
i en lämplig omgivning kunde han, då han höjde sitt
punschglas för fosterlandet, måhända vara hänförande,
men här, inför denna nyktra och bondskt högtidliga
publik, var han som en fisk på torra landet.

Iian betonade emellertid länge och väl hur nödvändigt
det var, att landet ägde ett starkt militärt försvar till
skydd för hem och härd mot listiga och rovlystna
grannar. Voro vi värdiga ättlingar till Engelbrekt och Vasa,
eller hade vi så vansläktats, att vi med berått mod
vedervågade landets säkerhet och frihet? Kunde det i
själva verket tänkas några offer, som voro för stora,
då det gällde något så heligt som friheten? Dock — det
fanns inte endast yttre fiender, det fanns tyvärr även
inre. Främmande läror hade spritt sig i landet och
utgjorde nu ett öppet eller förtäckt hot mot
samhällsordningen. En bonde skulle icke längre få sitta trygg
på sin fäderneärvda gård, själva äganderätten var i
fara — och var icke äganderätten dock samhällets
egentliga grund? Bönderna voro landets verkliga ryggrad
— majoren tittade vördsamt ned över bänkraderna —
det var dem, vi hade att lita till. Men det berodde mest
på bönderna själva, om landet i fortsättningen skulle
äga en fri bondestam att trygga sig till. Det var
sannerligen mycket, som stod på spel — icke endast försvaret

248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free