- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
257

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

över e-et. Mot slutet av veckan hände det dock ofta,
att han saknade pengar både till bröd och kaffe.

Men värst var det ined kläderna. De första åren
hade han aldrig några andra än dem, som han använde
i arbetet; de voro styva av intorkad olja var morgon,
då han drog dem på sig. Och skorna voro alltid trasiga.
Om han satt i en järnvägskupé eller i en möteslokal
gömde han alltid skorna under bänken, det blev en vana
hos honom, som satt i länge. Då han gick på gatan
slafsade sulorna lösa, och gatpojkarna började
uppmärksamma honom och hänga efter honom med glåpord. Att
ständigt få gå med hela skor, det blev till en dröm för
honom, en dröm, som hägrade i ett blått och ohinnligt
fjärran.

Det hände emellertid, att hans äldre arbetskamrater
ibland åtogo sig egna småarbeten, som de utförde under
kvällarna och nätterna, och Sten kunde då, genom
övertidsarbete hos dem, förtjäna en extra slant. Han kunde
få det därhän, att han, hos någon jude, som handlade
ined avlagda kläder, fick råd att köpa sig ett par
begagnade skor, vilka dock för det mesta voro antingen
för stora eller för små och efter ett par veckor lika
trasiga som de gamla.

Han älskade verkligen icke sitt arbete. Han tog det
som ett nödvändigt ont, ett straff, som pålagts honom
av okända makter. Hans kamrater brukade oin kvällarna
besöka yrkesskolan, för att förkovra sig i yrket, men
Sten skulle det aldrig fallit in att följa dem dit, även
om han varit så klädd, att han kunnat det. Han hade
inga tankar för det skickliga gesällprovet, hans
drömmar voro mycket obestämdare och mycket djärvare.

257

Jändcl: Skrifter II

i?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free