- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Vägledare. Det stilla året. Den trånga porten /
261

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strax efter det Sten kommit till staden hade han
ryckts med i arbetaredemonstrationen första maj, och den
dagen hade givit hans dunkla drömmar en ny och
bestämd inriktning. Hur skön hade icke den unge talaren
stått där i den ined röda fanor beklädda talarstolen!
Hur sant hade han icke talat, vilken eld, vilken lyftning
var där icke i hans ord! Den unge arbetarpojken hade
stått där i sina oljeblanka kläder; girigt hade han insupit
vartenda ord och gömt det i sitt hjärta. Och han hade
lagt sin sista skärv till den kollekt, som togs upp för
att stödja stridande klassbröder.

Sedan den dagen visste han vad han hade att göra i
livet och hur han skulle ta hämnd på sitt hårda öde.
Himmelen ljusnade över honom, han hade fått en nyckel
till livet, ett stort mål att arbeta för. Hans sinne hade
törstat efter något, som kunde hänföra, efter en tro,
som han kunde arbeta för. Nu hade han den —
ving-skruden, som bar honom över vardagen. Han ägde
Sanningen, utvecklingens gud var när honom. Vårens
vindar fläktade kring hans panna, pingstdagens eld utgöt
sig över honom. Han hade fått en religion.

Och han hade funnit sitt tempel. Det låg ett litet
Folkets Hus vid en av stadens sidogator. Det såg icke
mycket tempellikt ut, men det hade röda gardiner för
fönstren och en röd fana svajade över taket. Där hade
den socialistiska ungdomsklubben sina möten, och dit
sökte han sig. För honom var det högtid, var gång han
gick till dessa möten. Han blev den yngste medlemmen
i klubben och även den mest »proletäriske». Ty det var
ingen av de andra medlemmarna, som var så fattig,
att han måste gå till mötena arbetsklädd. Men vad gjorde

261

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/2/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free