Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den trånga porten. En utvecklingshistoria (1924) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— För det är egentligen inte fattigdomen vi hata,
åtminstone är det inte så för min egen del. Men det
är så mycket, som följer med fattigdomen. ..
— Stopp där, vad .menar ni med det, yngling, sköt
majoren in. Inte fattigdomen, men dess följder. Det
måtte vara detsamma eller hur? Nu höll ni er inte
till logiken.
— Jag menar, att fattigdomen i och för sig är lätt
att fördraga, själva umbärandena äro inte det värsta.
Att vara utan mat och utan tak över huvudet ibland,
det är inte så svårt.
— Inte det? Vad är det som kan vara värre?
— Jag tänker mig att de, som deltaga i vetenskapliga
expeditioner till öde trakter, nordpolsexpeditioner och
liknande — att de ibland under åratal få leva under
svårare umbäranden än någonsin de fattigaste
proletärerna. De hemfalla naturligtvis inte till klasshat...
— Ni säger det, yngling, det är ju riktigt. Det är
klokt anmärkt.
— Men varför? Jo, därför att de älska sitt arbete
och därför att fattigdomen för dem saknar hopplösheten
och därför att, då de komma tillbaka till sitt land igen,
bli de firade och inte utstötta. Alla finna det
beundransvärt, att de ha uthärdat strapatserna. Att de under
något år varit ytterligt fattiga, det förringar dem icke
i människornas ögon, det bidrager tvärtom till deras
upphöjelse.
— Joo, visserligen.
— Men är det inte en annan sak för dem, vars
fattigdom är ett underklassmärke? Att ha dåliga skor går/
väl an, men det förakt varmed alla betrakta deras bärarm,
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
