Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heden och havet (1925) - IV - Omogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMOGEN.
Hur genom snår och trängsel än de branta stigar bära,
jag kan mig aldrig världens knep och konster riktigt
lära.
Jag borde vara mogen snart — djupt nog i tiden
sjunken —
men ack, jag kommer aldrig in uti den rätta lunken!
Förstånd och klokhet världen vill — jag borde kunna
höra’t —
jag borde tämjt för länge sen en räv att ha bak örat...
Se, mina bröder lära sig ändå en del med åren —
jag är ett barn, som stavar än, jag är ett träd i våren.
Ej klandrar, vänner, jag ert vett, ej rosar jag min egen
fåkunnighet — jag står bland er och lyssnar blygt
förtegen,
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
