Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkt och bygd (1926) - Utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTANFÖR.
Det är mig som jag aldrig hade levat,
som båten sprungit läck i början redan,
en stackars spillra, löjlig och förgäten
bland vimpelprydda, sinnrikt byggda jakter.
Vad världen dock är svår att hitta fram i
och svårt att veta huru allt skall vara,
och knackar jag på dörrn hos någon frände,
jag kommer skygg, liksom en vilsegången.
Jag kommer som från land dem ingen bor i,
som från en rymd, där idel tystnad råder,
där tankar jaga korsande som blixtar
och stjärnor le ur djup av evigheter.
I världen är jag ingen än till glädje.
Jag måste gömma mig ännu och vänta
bland barnsligt ringa ting som föga kräva,
som själva äro blott på lek i världen.
— Men se min moder stapplar uppför vägen
och barnen komma lyckliga emot mig,
till mig som till det starkaste i världen.
Jag har dock levat. Rikt och skönt jag levat!
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
