- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Heden och havet. Släkt och bygd. Franciskus med pilbåge. Jag och vi. Advent /
229

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Folket och bildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

senare år framträtt flera originella och högt begåvade
män ur arbetarnas led; det räcker med att erinra om
ett par namn som Fredrik Thorsson och Fabian
Månsson. Även på områden där den ingående fackkunskapen
självklart måste till, ha arbetare gjort vägande insatser
— man kan bland andra, icke så få, nämna
socialekonomen Nils Karleby och historikern Fabian Månsson.

Jag överskattar därför icke arbetarklassens
bildningsståndpunkt. Större delen av mänskligheten är i djupare
mening obildad, både arbetarklassen och de andra
klasserna. Det är tills vidare ett mindretal, en elit inom
olika klasser, som bär upp den verkliga bildningen. Men
man har rätt att hålla på, att arbetarklassen därför att
den är mindre skolad, mindre metodisk i sitt tänkande,
därför inte är mindre intelligent. När vi säga, att en
människa är intelligent, mena vi ej främst, att hon är
välskolad, ej ens att hon är god logiker, utan vi mena,
att hon har en säker andlig slagruta, sinne för
väsentligheter. Och denna blick för väsentligheter är något som
man av födsel har eller icke har, något som har med
människans andliga karaktär att göra. Studierna ge det
rikare stoffet, det vidsträcktare verksamhetsfältet, men
deras värde står självfallet i förhållande till den
studerandes naturliga intelligens, d. v. s. förmågan att fatta
och särskilja. Otto Weininger har definierat geniet som
den, vilken vet allt utan att ha lärt något och har
därmed säkerligen träffat något väsentligt i geniets väsen.
Men satsen gäller i viss mån om varje intelligent
människa. Intelligens är snabb orienteringsförmåga, den
kan sedan vara mångsidig eller mera ensidig.

Jag vill ingalunda locka arbetarna att överskatta sin

229

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/3/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free