- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Heden och havet. Släkt och bygd. Franciskus med pilbåge. Jag och vi. Advent /
248

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Erik Lindorm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I evighetsron mötas de båda, långt borta från
tankarnas hets och blodets oro. Fjärrorglar spela genom de
höga popplarna, allt är ro.

Denna Lindorms dikt är en av de största
kärleksdikter på vårt språk och samtidigt en märklig religiös
dikt, som för övrigt alla stora kärleksdikter. Skalden
har i denna sällsamt själfulla och djupa dikt stigit över
allt vad han eljest åstadkommit, och då man en gång
fått upp ögonen för den, glömmer man den sedan aldrig.

Jag minns en artikel av Martin Koch för några år
sedan, ett inlägg i en diskussion om »proletärdiktningen».
Det var en bild där, som fastnade i minnet. En gatpojke
stod i Vasaparken i Stockholm framför ett blommaade
hagtornsträd, han stod där trasig och med knutna
händer, och plötsligt tog han ett grabbtag i trädet och
ruskade det hårt: »Blommar du, djävul!» Koch skrev,
att den som kunde få denne desparate gatpojke att fatta
skönheten i den blommande busken, han vore den sanne
proletärdiktaren.

Vad som än må sägas om Erik Lindorm, om han än
kan klandras för en alltför stor tillbakadragenhet, en
alltför ängslig behärskning av sin hänförelse, en alltför
stor vördnad för »den goda smaken» — hans klara blick,
hans skönhetskärlek skall minnas med tacksamhet. Han
har givit vår kultur, och ej minst arbetarklassen, stora
värden. Han har brutit igenom de yttre förhållandenas
och de yttre skrankornas oväsentligheter, han,
arbetarpojken, har blivit en diktare, vars namn länge skall leva.
Han är en proletärdiktare i den mening Koch antydde
i den nämnda artikeln.

248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free