Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke lätt att karakterisera den religiositet som
är det genomgående draget i »Den fångne guden», ehuru
boken på ett sätt har något ovanligt klart och
genomskinligt över sig. Den unga generationens religiositet är
överhuvud icke lätt att begreppsmässigt klargöra. Och
i själva verket beror detta väsentligen på dess allvar,
dess djupa syftning. Huvudintrycket blir — som nu
särskilt hos Blomberg — själva sökandet, den starka
viljan att nå en livsförklaring som inte kan jävas — en
vilja som gått genom dödens mörker och förtvivlans
vidder. Om en sådan kamp vittnar i sin helhet »Den
fångne guden», bland vilka flera dikter, soin »Detta är
icke jag», »Dödens ängel», »Herre, du som allting
ser —» utan tvekan måste räknas till det verkligt stora i
vår lyrik.
»Därför måste jag söka,
för att bli fri
denna förtärande ångest,
som jag har fängslats i,
söka, tills hjärtat stannar,
en evig innebörd,
en okänd Gud, vars stämma,
av ingen hörd,
skall allt till slut förklara,
som är fördolt ännu —
varför vi måste vara
och icke endast du» —
så heter det i »Dödens ängel». Vi ha, som bekant förut
en stor dikt i svensk lyrik som bär detta namn —
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
