Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Harriet Löwenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunger Pär Lagerkvist. Harriet Löwenhjelm hade
hövligheten att dö, innan hon framträdde med sina
själsbikter inför offentligheten. Hennes sköna mörka leende
behövde aldrig konfronteras med recensenternas enfald.
Det levande livet har kritiken sällan någon vidare
respekt för, men den ger sig som oftast inför döden.
Den har vid det här laget sanktionerat Harriet
Löwenhjelm som en stor skaldinna. Och det med rätta. Denna
unga, tidigt bortryckta kvinna, vars själ var hård som
stål och mjuk som blommor och månsilver, är
tillsammans med Karin Ek vår första kvinnliga lyriker av
verklig betydenhet. Hennes sällsamma dikter skola leva
längre än det mesta i nutidens litterära alstring.
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
