- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Heden och havet. Släkt och bygd. Franciskus med pilbåge. Jag och vi. Advent /
266

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Självbesinning och kamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke »slagit sig till ro» i vanlig mening; hans ro, hans
seger är en skatt för vilken han oavlåtligt på nytt måste
kämpa och offra sig.

En ung författare — Arnold Ljungdal — gick för ej
länge sedan till frejdigt angrepp mot den unga svenska
diktningen, som han fann dådlös och utan kämpavilja.
Det saknade ej fog och var förståeligt till sitt syfte men
uppenbart orättvist och felaktigt lagt vad beträffar
till-lämpningen i de enskilda fallen. De unga diktarna
framställdes där nästan genomgående, som en samling snälla,
borgerligt godmodiga idylliker; en skald som Pär
Lagerkvist förklarades exempelvis hålla måttet, så länge han
ännu flämtade i oro och uppror mot allt och alla, men
då överblicken blev vidare och läpparna vågade ord av
lycka och tro, förmenades han ha mattats och förringats
i betydelse. Han var därmed en »idylliker» bland alla
de andra. Men en dylik syn måste jag för min del
stämpla som felsyn. Ty frånsett det, att en skald som
skrivit en dikt som »Torso» — inlcdningsdikten till
»Hjärtats sånger» — icke gärna kan stämplas som
blott idylliker, kan diktaren vara vägledande i sin glädje
och lyckokänsla likaväl som i sin ångest. Det är stort
att samla människorna till strid mot herradömen och
väldigheter, men är icke också den stor, som kan skänka
de betungade något av en frid, vunnen i trofast och
ärlig kamp? Det är ingalunda sagt, att den är den
störste kämpen, som bullrar mest och uthålligast. De
största orden, de som gått samlande genom sekler, ha
sagts lågmält och stilla i ögonblick av samling och
upp-andning.

Att vara »idylliker» kan också betyda både det ena

266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/3/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free