- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Heden och havet. Släkt och bygd. Franciskus med pilbåge. Jag och vi. Advent /
268

(1940) [MARC] Author: Ragnar Jändel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jag och vi. Kommentarer och meditationer (1928) - II - Självbesinning och kamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det bästa i den unga diktningen under det sista
decenniet har mindre kännetecknats av kamp än av
självbesinning. Detta har varit naturligt och nödvändigt.
Bokslut måste ibland göras upp, man måste stanna till, se
sig tillbaka och överväga för att bättre kunna rikta in
kursen. »De ungas» inställning innebar, det gäller
åtminstone de flesta, å ena sidan en reaktion mot
indo-lensen bland de borgerligt intellektuella — i litteraturen
tydligast framträdande hos Söderberg och hans
efterföljare — å andra sidan en kritisk inställning till den
sociala underverkstro, som väckt och eldat den
undertryckta arbetarklassen men som i längden blev ohållbar
och måste genomgå verklighetens stålbad. Den var en
reaktion mot ett överhandtagande materialistiskt
tänkesätt, såväl mot intighetstron, om det uttrycket får
användas, som mot tron på de materiella vinningarnas
förmåga att ensamma frälsa och lyckliggöra. Den unga
diktningen ville öppet se verkligheten i ögonen men
samtidigt söka vägar till en högre verklighet, som gav mod
och möjlighet att trots allt tro och leva. Den stod med
fötterna på jorden och blicken lyft mot stjärnorna. Där
fanns ett drag av cynism gentemot frasmakeri och
vidskepelse men också ett starkt drag av ömhet och längtan.
Den fick en mer eller mindre stark religiös prägel, fri,
mystisk — som all verklig religiositet är — sökande
det innersta och centrala i religionen bortom
tidsbe-tingade former och dogmer. Även i det andliga sökte
den framför allt realiteter; därför blev den sällan
estetisk paraddikt eller martialiskt vapenskrammel.

Jag vill påstå, att denna diktning, även där den till
synes varit som mest världsfrånvänd, gjort en insats av

268

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:01:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jrsamlade/3/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free