Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Advent (1929) - Uppbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPBROTT.
Stån upp i gryningen, I män, att rida.
Vi få ej mer i bön och tystnad bida.
Hur morgonstjärnans stilla sken oss frestar —
stån upp att sadla Herrens vita hästar!
Hur vi ha hungrat, kämpat, hånats, lidit,
en dröm från barnaåren i oss kvidit.
Vi lyfte — knappast vuxna än — den drömmen
på trots mot värld och väld och herradömen.
Vi lyfte högt den emot gråa skyar,
högt över jordens sotigt svarta byar —
en dröm om människan, en dröm om anden,
som bryter murarna och sliter banden.
I denna tid av kloka, övermogna,
vår friska dårskap må vi vara trogna.
Där sanning svider, ärligheten sårar,
giv eld, giv sår, ni drömmare och dårar!
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
