Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Du går runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I denna världen råder det olikhet, och så länge kärleken
och rättfärdigheten icke trängt djupare in — där nere och
där uppe — så länge samhällsbyggnaden står så helt på denna
världens grund — så länge kommer också olikheten att
bestå. Så födes en uppe i ljuset och en annan nere i mörkret,
och de äro — världsligt sett — hänvisade att leva på skilda
plan. Denna världens sol lyser för de få, men Vår Herres
sol lyser för alla, och ingen kan förmena den i mörkret födde
att gå ut under himlarymden och mottaga dess ljus. Himlen
är för alla, liv och död och evighet för alla, och hungern
efter sanning kan gripa en människa så starkt, att hon
glömmer sin yttre hunger. I världen finnes det klasser, säger
man, och det är sant, men alla klassmärken äro dock i viss
mening konstgjorda, och det gives inga bestämda gränser
mellan klasserna. Mången bär sitt klassmärke såsom en
skygglapp eller rättare som ett par färgade glasögon. Genom
dem iakttager han tankar och konstverk, genom dem
betraktar han landskapet, ja själva stjärnhimmeln... Man
kämpar för människovärde, men glömmer dock därunder sitt
värde som människa, det själens fribrev, som ingen yttre
makt kan röva bort. Man glömmer, att det dock, djupast
sett, alls icke finnes klasser utan endast människor.
Livet är alltför stort, alltför invecklat, för att det skulle
kunna täckas av en mänsklig teori, och det finns mycket
lidande, som är oåtkomligt för mänskliga förordningar och
— 27 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
