Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vårstjärnor - Erinran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag minnes, hur jag tyckte mig höra blommorna tala,
hur molnen sakta gledo, hur vindarna voro svala.
Varje mitt fotsteg skorrade skrämmande i mitt öra
och likväl trådde jag lätt, att intet såra och störa.
Och jag, som kände ingen och skyggt gick ur väg för
alla,
jag kunde i gränslös kärlek ner ibland blomstren falla.
Fast ingen tro jag ägde, tyst jag böjde mig neder,
bedjande varmt för alla, så som blott barnet beder.
När åter solen vände sitt ansikte över vägen,
gick genom heta timmar jag åter där, trött och trägen.
Jag mötte stingande blickar, gårkvällen var ett minne,
och ingen anade, hur jag älskade djupast inne–––-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
